Powers, Jeter och Blaylock: steampunkens grundare

Tre författare anses ha skapat hela steampunkgenren: Tim Powers, K.W Jeter och James Blaylock.
Men hur bra är egentligen deras böcker? I dagens inlägg ska jag undersöka det. 🙂

Som jag skriver i mitt Steampunkinlägg så kan inspirationen till Steampunk hittas bland klassiska 1800-tals science fictionförfattare så som Jules Verne och H.G Well. Men den moderna steampunkgenren föddes på riktigt i baren O´Hara i Orange, California.

Tre författare i 20-årsåldern (Tim Powers, K.W Jeter och James Blaylock) brukade ses där och diskutera sitt författarskap på 80-talet. De hade alla läst viktoriansk litteratur på college och hade även gjort researcharbete i Henry Mayhews bok ”London Labour and the London Poor”.
Detta inspirerade dem att skriva sina egna viktorianska äventyr men med science fictioninslag. De hade ingen tanke på att skapa en ny litterär genre.

Men så skrev K.W Jeter i ett brev till en tidning att han trodde att viktorianska fantasiberättelser skulle bli nästa stora grej. Allt som behövdes var ett namn. Kanske ”steampunk”… Och yay! Steampunk genren hade fått sitt namn och var officiellt en gej!

James Blaylock:

Av Blaylock tänkte jag ta upp boken ”Lord Kelvins Maschine”.

Den är uppbyggd som tre kortromaner i en bok. Varje historia är sitt eget mysterium. Men samma karaktärer återkommer och utvecklas genom historierna. Huvudtemat är hur huvudpersonens sörjer sin fru som blev mördad av hans ärkefiende. Genom boken försöker han hantera sin sorg samtidigt som han drömmer om hämd. Hämdlystnaden får dock en oväntad och mycket intressant twist.
Boken är trots sina teman om sorgebearbetning och hämnd väldigt lättsam och flummig. Den har riktigt fåniga stunder och är ofta ganska oseriös. Allt som allt så tycker jag att det är en bra och spännande bok. Ploten är finurlig och jag gillar verkligen hur hela hämdstorylinen avslutas.

K W Jeter:

Den mest pupulära Steampunkboken av KW Jeter är ”Infernal Devices” som jag har recenserat riktigt detaljerat HÄR.
Men för att beskriva kort så tycker jag personligen att denna bok var ganska underhållande men att karaktärerna tyvärr är ganska outvecklade och särskilt de kvinnliga karaktärerna är väldigt ensidiga.

Ett genomgående drag i tidiga steampunkböcker är att de är väldigt flummiga. Precis som ”Lord Kelvins Machine” har sina riktigt knäppa stunder så har ”Infernel Devices” riktigt märkliga, skruvade vändningar.
”Lord Kelvins Machine” har dock mera djup eftersom den tar upp mer allvarliga teman. ”Infernal Devices” är oseriös från början till slut.

Inte så mycket mer att säga än så. Låt oss gå vidare.

Tim Powers:

Tim Powers största steampunkbok är ”Anubis Gates” som kom ut 1983. Samma år vann den Philip K. Dick-priset.
Boken handlar i korta drag om en man som får följa med några tidsresande turister till 1800-talets London. Det är meningen att de ska gå på ett föredrag. Men turistgruppens ledare har en dold agenda och genom en mängd förvecklingar blir mannen strandad i det förflutna.

Denna bok är väldigt mycket ett förvecklingsdrama.
Förutom huvudpersonen så får vi se handlingen från en mängd av olika karaktäers perspektiv. Trots att det är så mycket folk i handlingen så lyckas ändå karaktärerna stå ut i förhållande till varandra och jag tyckte aldrig att det blev så att man blandade ihop dem.

Handlingen är både science fiction och fantasy. Det finns både fantastisk teknik och magi. Det är en väldigt skruvad värld på många sätt och en av karaktärerna är en ond clown… Japp, flummigheten löper som en röd tråd genom tidig steampunk. Blandandet av magi och science fiction är fortfarande vanligt i dagens steampunkböcker som till exempel ”Parasol Protector”- serien.

”Anubis Gates” är en sån här bok som jag var väldigt fast i till en början. Jag tyckte den hade väldigt bra miljöskildringar och jag föll för många av karaktärerna. Men ju längre jag läste desto sämre känsla fick jag eftersom alla karaktärer som är romer framställs som onda / korkade och deras kultur är väldigt stereotypisk. Detta förstör verkligen boken.

Så avslutningsvis så kan jag väl säga att de första steampunkböckerna är…. sådär.
”Lord Kelvins Maschine” är rätt bra. ”Infernal Devices” är underhållande men inte särskilt bra som helhet. ”Anubis Gates” har vissa bra idéer men är för rasistisk.
Så nja, man ska nog inte romantisera den klassiska steampunktrion trots allt.

Men Steampunk som genre har väldigt mycket potential. Fantastisk teknik och magiska inslag i en 1800-tals värld är spännande. På en föreläsning jag var på definierades steampunk som följande: ”Steampunk är hur vi föreställer oss att 1800-talsmänniskan föreställde sig framtiden.”
Det är ganska klockrent. Steampunk må inte vara en helt realistisk syn på ett alternativt högteknologiskt 1800-tal men det är en fascinerande fantasi för nutidens människor.
Steampunk som litterär genre är ännu rätt ung men det finns mycket bra i den och framför allt finns det rum för mycket bra att komma.

Min bästa steampunkrekommendationer är:

Boneshaker: Zombies, cool hjältinnna.

Affinity Bridge: Sherlock Holmes inspirerat steampunk äventyr.

The Osiris ritual: Uppföljaren till Affinity Bridge. Också mycket bra.

Parasol Protector: Romantiskt, spännande och humoristiskt paranormalt steampunkäventyr.

Watchmaker of Filigrii street: Mysterium / relationsdrama. Typ en av de bästa böckerna EVER! LÄS DEN!

Så med de böckerna tycker jag ni kan börja bege er in i Steampunkens värld. Ni kommer inte ångra det! 😉

Vad tycker ni om Steampunk genren?

Läser ni någonsin steampunk?

Advertisements

10 thoughts on “Powers, Jeter och Blaylock: steampunkens grundare

  1. Oh, vilket intresant inlägg. Jag är själv aningen intresserad av steampunk, men har inte läst särskilt många sådan böcker. Eftersom jag håller mig mer på ungdomssidan så är mina favoriter Cassandra Clares The Infernal Devices, The Lotus War av Jay Kristoff & The Rithmatist av Brandon Sanderson. 🙂

    • Hej Petra!
      Tack så jättemycket! 😀 Steampunk är en härlig genre och det finns definitivt många YA böcker i den också. 🙂
      Jag har faktiskt inte läst något av Cassandra Clare ännu men ser fram emot att göra det. Hör så mycket bra om de böckerna jämt. 🙂
      Ska även kolla upp de andra böckerna du nämner. Stort tack för tipset! 🙂

  2. Har bara läst Gail Carriger i steampunkgenren och jag är väl inte överväldigad precis. Från att ha varit väldigt nöjd med humorn är jag nu mer trött på hur böckerna inte känns – personer kan dö och man tvingas (nästan) ge upp sitt barn, men det är inget som verkar kännas vare sig hos karaktärerna eller mig. Synd, för jag tror de hade kunnat vara så mycket bättre (eller rättare sagt: passa mig bättre).

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s