Peter and Wendy av J.M Barrie

Jag ska erkänna att jag aldrig varit ett fan av Peter Pan. Av Disneyfilmer så är Peter Pan en av dem jag tycker sämst om. Men! Man ska inte dömma en bok baserad på dess film! Eller nåt… Dessutom är ju kapten Krok en klassisk pirat som inte får glömmas under denna piratvecka… eller nåt..

*Magic går iväg och läser boken och kommer tillbaka*

Nej! Boken var också dålig. Väldigt dålig. Låt mig förklara varför nu!

J.M Barries historia om Peter Pan började som en pjäs kallad ”Peter Pan; or, the Boy Who Wouldn´t Grow up” 1904. Sju år senare publicerades historien som en roman kallad ”Peter and Wendy”. Det är romanen vi ska tala om idag.

Jag antar att de flesta känner till storyn från Disney? Men jag drar den här i korta drag för säkerhets skull.
Barnen i familjen Darling (Wendy och hennes lillebröder) får besök av Peter Pan som tar med dem till den magiska världen Neverland. Där det finns älvor, sjöjungfrur, indianer och pirater. Däribland den klassiska piraten Kapten Krok. Peter har hjälp av ett gäng av så kallade ”lost boys” som är föräldralösa barn.

Bokens tema sammanfattas i det första stycket:

“All children, except one, grow up. They soon know that they will grow up, and the way Wendy knew was this. One day when she was two years old she was playing in a garden, and she plucked another flower and ran with it to her mother. I suppose she must have looked rather delightful, for Mrs. Darling put her hand to her heart and cried, ‘Oh, why can’t you remain like this for ever!’ This was all that passed between them on the subject, but henceforth Wendy knew that she must grow up. You always know after you are two. Two is the beginning of the end.”

Peter Pan är det där undantaget som nämns. Pojken som aldrig växer upp. Peter är väldigt rädd för att växa upp och har tur som på magisk väg klarar sig från det. ^^ Enligt boken så tycks “att växa upp” innebära att barndomens fantasifullhet försvinner.
Samtidigt så säger inte boken: “Barn är bättre än vuxna”. Tvärt om faktiskt.
Boken understryker barns ansvarslöhet och själviskhet. (Själv känner jag att bokens bild av barn är lite stereotypisk. Barn är ju alla unika individer.)
Kanske säger boken att barndomen är lockande att stanna i eftersom man kan komma undan med att vara glömsk och egocentrerad…. Därför går det inte heller att komma ifrån att det är något tragiskt med Peter. Han kommer aldrig utvecklas eller lära sig av sina misstag.
Peter lever i nuet och glömmer ofta bort vad han just varit med om. Han kommer aldrig se tillbaka och växa på grund av sina erfarenheter.

Ett annat tema i boken är längtan efter frihet i konstrast till viljan att vara en del i en familj och i förlängningen av samhället.
Peter lever fritt och bestämmer över sig själv. Han måste aldrig göra något för någon annan. Detta gör honom fri men också i slutänden ensam. Han vill att Wendy ska vara som en modersfigur vilket visar att han någonstans längtar efter att vara del av en familj. Utan föräldrar så slipper Peter en massa plikter och regler men han förlorar också chansen att tillhöra ett sammanhang och att ha en trygghet att falla tillbaka på.

Så varför gillar inte Magic denna bok då?
Hmm, *Magic rullar ut en lista som är flera meter lång*

Okej, det största problemet är att Peter är en fruktansvärt hemsk person.
Han har alla varningstecknen hos en sektledare. Han förbjuder the lost boys att prata om sina familjer eller ämnen som Peter själv inte har kunskaper i. Ehum, okej? Kontrollerande much? Peter försöker lura Wendy och hennes bröder att deras familj inte längre vill ha dem så att Wendy ska stanna. Dock ångrar sig Peter efter det sistnämnda så det är väl liiiiiiite ursäktat men ändå. Manipulativa tendenser… Det står även i boken att när the lost boys växer upp så får de inte längre vara kvar i Peters gemenskap. Tillåt mig citera *harklar mig* ; ”He thins them out”. Vad detta egentligen innebär är jag inte säker på. Boken ger inga mer detaljer. Jag antar att det betyder att Peter fryser ut dem men det kan också betyda något ännu värre…. Väldigt många på nätet har tolkat denna replik som att Peter faktiskt dödar the lost boys. Det skulle inte förvåna mig. Jag förväntar mig vad som helst av Peter.

Jag undrade medan jag läste ifall Peter var en slags antihjälte precis som Captain Nemo i ”Twenty thousand leagues under the sea”. Men eftersom Peters beteende aldrig ifrågasätts eller kommenteras som moraliskt tvivelaktig i boken utan bara existerar så tycker jag inte riktigt att han fungerar som antihjälte.
Hans sätt att relatera till Wendy är också lite problematiskt. Hans syfte med att ta henne till Neverland är att hon ska bli som en mamma till the lost boys och berätta sagor för dem och sånt. Detta tvingar Wendy att på sätt och vis ta ett vuxet ansvar som hon inte alls har bett om vilket inte känns helt schysst. (Detta är också väldigt könsrolls klyschigt att Wendy ska vara en moder som tar hand om alla men denna bok skrevs ju i början av 1900-talet så… tiden för att orka bli upprörd är sedan länge förbi…)
Situationen blir ännu mer tråkig för Wendy eftersom hon är lite förälskad i Peter (obegripligt btw) och då känns det ju inte bra att han bara vill se henne som en mamma. 😛
En annan sak som är rätt skum i boken är Tingeling. (Ni vet, älvan!). Hon beskrivs utan tvekan som en vuxen kvinna. Men ändå har hon en förälskelse på Peter Pan som förevigt är en liten unge med mjölktänder. Uh, not cool! *Ringer polisen*

Kapten Krok då? Tja, han är där. Krok blir aldrig en särskilt djup karaktär. Han är mest en symbol för det som Peter är rädd för. Krok är för det första en vuxen man (bara ordet ger Peter mardrömmar, typ) och för det andra så är Krok besatt av ”god etikett”. Han vill ses som en man av stilfullhet. Artighetsregler och sånt är som ni nog förstått inte heller Peters favoritgrej… När Peter dödar Krok på slutet (japp, mord!) så vinner på sätt och vis Krok ändå enligt sig själv eftersom Peter visar stark stilöshet genom att döda Krok på det sätt som han gör. Peter och Krok vinner båda enligt sig själva och förlorar enligt den andra. Detta är en ganska intressant dimension som gärna hade fått utvecklas lite mer.

En annan lite kul grej som Disneytittare förmodligen inte vet: Krok beskrivs som rätt snygg i boken och inte alls så där ful som i Disneys version på bilden ovan. ^^

Så här ser Peter Pan bokens omslag ut på den jag laddade ner i ibooks. Ursäkta mig men, CREEPY! Vad är det där för läskig gubbe! :-O

Nja, detta var inte en bok för mig. Oh nej! *Rättar till min piratögonlapp med ett uttryck av avsmak*
Visst, språket är rätt bra och historien har några intressanta dimensioner men som helhet är den ingen favorit. Den har verkligen mer problem än positiva saker.

Tummen ned!

Glöm inte att gå in här och ta del av piratveckans sista *snyft* inlägg imorgon!

(Okej, inte helt sista! Det kommer ett sista bonuspiratinlägg nästa vecka! Yay!)

Advertisements

6 thoughts on “Peter and Wendy av J.M Barrie

  1. Haha! Det är så sjukt när man i vuxen ålder börjar analysera hur questionable vissa barnböcker egentligen är! När jag hör om Peter Pan så tänker jag direkt lite på även Astrid Lindgrens Karlsson på taket… Den berättelsen är också ganska skum (och påminner till en viss del lite om Peter Pan i mitt tycke). Redan när jag var liten fann jag Karlsson oerhört skum. xD Okej om han bara vart en fantasifigur i Lillebrors värld, men alla kan ju se honom! Har alltid funderat lite över vad de egentligen har för relation. xD

    Men nog om det!

    Jag kan hålla med om att Peter Pan berättelsen faktiskt är ganska questionable när man gräver i den såhär, men när jag var liten måste jag nog erkänna att jag gillade Peter Pan. Det var dock inte favoritfilmen direkt, men den hade ändå en mysighetsfaktor. Tänker på Disneys version nu då. Framför allt kommer jag ihåg kapten Krok, haha. Men nu i vuxen ålder tänker jag inte ens på denna historia och skulle nog inte se om filmen. :p
    Kan ju även känna som avslutning på min kommentar att jag tror nog inte det skulle vara så kul att vara barn för evigt, om det var möjligt. Man får aldrig gå ut på krogen (om man vill det), aldrig köpa saker online och det vore väldigt tråkigt att aldrig utvecklas någonsin och bli klokare och mer analytisk och sådär. Nej vuxenlivet rules säger jag. 😉

    • Hej Nessie!
      Så sant! Många klassiska barnsagor är så himla skumma!
      Håller med dig om Karlsson på taket! Faktum är att jag alltid fann honom rätt osympatisk som barn.
      Han gör ju bara en massa duma saker som lillebror får skulden för.
      Creepy också med en gammal gubbe som i smyg umgås med ett litet barn. *Ringer polisen igen*

      Ah, faktum är att när jag var liten tyckte jag illa om Peter Pan filmen men jag såg ändå om den då och då haha ^^
      Det är märkligt. Vet inte varför men det kanske var i brist på bättre haha ^^
      Men håller helt med dig! barn för evigt vore hemskt! Speciellt det där med att inte kunna handla online 😉
      Hur skulle jag då kunna köpa alla actionfigurer och dockor jag vill samla på 😉 Hahah 😛
      Nej, vuxen livet är bäst! 🙂

  2. Ser att Nessie än en gång har slagit till, denna gång med en ovanligt tankeväckande kommentar, som alltså kan beskådas och läsas här ovanför.

    Med kommenterare som maaretta och Nessie kan jag med gott samvete dra ned på mitt eget kommenterande på dina båda bloggar.

    Det måste vara få förunnat, Magic, att ha två så kompetenta kommenterare av dina blogginlägg.

    Och att döma av vad The evil fairy skriver i detta kommentarsfält – se: https://missmagicgirl.wordpress.com/2015/09/18/legendariska-mytomspunna-forlorade-skatter/#comments – är ju också hennes kommentaterarstjärna starkt stigande. Hennes senaste kommentar på din magi- och mystikblogg är så bra, tyckar jag, att jag väljer att lägga in den också här i detta kommentarsfält. The evil fairy skriver: Vad skådar mitt enda öga? Skatt i form av nytt MMG-inlägg på styrbords sida! En flaska saft till den som hämtar hit datorn! Hihi *verkligen en awesome kommentar IMHO*

    Vad finns att tillägga efter vad Nessie och du själv, Magic, har skrivit om Peter Pan?

    Jo, möjligen att det inom personlighetspsykologin finns en personlighetsstörning (personbality disorder) som heter just the Peter Pan Syndrome. Se exempelvis http://syndromespedia.com/peter-pan-syndrome.html .

    Ett citat ur den artikeln:

    What are the Symptoms of Peter Pan Syndrome?

    Signs and symptoms are based on the following:

    Either excessive outbursts of emotion or blunt in affect.
    Anger to the point of wrath
    Happiness that turns into extreme panic
    Frustration that leads to self-pity and depression.
    They have difficulty expressing feelings of love
    They always feel guilty
    Difficulty relaxing
    Undependable
    Manipulative tendencies

    Individuals with this syndrome have a hard time building strong and genuine relationship with peers; as a result they feel extremely alone. They are also not bothered by the wrong things that they have done, instead they blame others for their frailties. They tend to move away from real problems concerning their weaknesses, which can cause them to use prohibited drugs and abuse alcohol in an attempt to escape the obstacles of life.

    En undran till Nessie och dig, Magic (eller andra som har läst eller sett berättelser om/med Peter Pan som huvudaktör): Hur pass väl stämmer de uppräknade symtomen in på den Peter Pan ni lärde känna under er uppväxt och/eller på den Peter Pan som detta finfina blogginlägg handlar om?

    Apropå ingenting: Den Peter Pan som finns att beskåda i illustration nr 1 ovan är lik både Pinocchio och Pazu; för detaljer om detta, se kommentarsfältet under denna Magic-blogg: https://missmagicscabinet.wordpress.com/2015/09/24/laputa-castle-in-the-sky/ .

    Är det en slump/tillfällighet att de är så lika varandra (OBS! detta gäller inte i senare teckningsversioner av figurerna)? Än en gång: Är det en slump att vissa barn avbildas på detta vis.

    Apropå ingenting: Av någon anledning kommer jag också att tänka på Williams syndrome; se: https://prezi.com/8xfmngqmujpw/williams-syndrome-a-brief-overview/ .

    Ett CITAT hämtat från utskriftenav videopresentationen:

    Those with Williams Syndrome have “Elfin” faces, Meaning they look like elves or fairies.
    Some children with WS have only a few characteristics and do not look like the classic Phenotype.

    Facial Characteristics of Williams Syndrome
    -Round Face
    -Periorbital Fullness- “Puffiness around the eyes”
    -Stellate Pattern in blue or light colored eyes- “Star like pattern in Iris”
    -Flat Nasal Bridge
    -Long Philtrum
    – “Long Upper Lip”
    -Wide Mouth
    -Broad Forehead
    -Small Widely Spaced Teeth.

    Typiskt för Williams Syndrome är dessutom att dessa barn saknar den naturliga rädsla som normalt finns hos barn. Det innebär att de utan minsta tvekan eller rädsla kan hoppa upp och sätta sig i en främmande människas knä och börja krama honom eller henne. Vilket förstås gör dem till extra lätta byten för inte minst pedofiler.

    Nu över till varför jag plötsligt kom att tänka på detta efter att ha läst Nessies och Magics diskussion här ovanför. Alltså: Tror ni, Nessie och Magic, att Peter Pan avbildas som han gör (i de äldsta utgåvorna) för att hans utseende och naivitet – jfr Pinocchio och Pazu – på något vis ska leda tankarna till ett slags manlig variant av Williams-syndromet (som ju är vanligast bland flickor)? Och i så fall kan ni ju ha rätt i era spekulationer om att det finns vissa dolda sexuella undertoner hos Peter Pan och hans relationer med Tingeling och andra mer vuxna figurer.

    Till och med i Bröderna Grimms sagor kan den som vill finns exempel på mystiska relationer mellan barn och vuxna. Så det är ingalunda Astrid Lindgrens Karlsson på taket – för att ta ett av Nessie valt exempel (se hennes kommentar här ovanför) – som beter sig lite “skumt” i dessa sammanhang.

    Å andra sidan gör man nog klokt i att inte dra alltför vidlyftiga slutsatser av den här sortens samband, som tycks vara relativt lätta att finna i barnbokslitteraturen. Alla samband är inte kausala. Och utifrån enskilda, utvalda – det som inom vetenskapen kallas för biased – exempel är det fel att dra några vittgående slutsatser om saker och ting.

    Det hela påminner inte så lite om denna historia som en kollega till mig en gång berättade. Den handlar om en ung man som av sin psykolog klassades som ovanligt spänd och rent av creepy, i synnerhet som han inte rörde sin överläpp när han talade om hemska upplevelser han hade varit med om.

    Lite senare kom det fram att samme yngling alltid hade för vana att lägga in en rejäl prilla med snus under överläppen var gång han skulle till att besöka och samtala med sin psykolog. Inte konstigt, alltså, att han då uppvisade en “stiff upper lip”. 🙂

    • Hej bbnews!
      Hmm, det du skriver om olika diagnoser på Peter Pan är intressant.
      Samtidigt så känner jag att man måste tänka på när boken är skriven (i början av 1900-talet)
      Vi vet mycket nu som man inte hade en aning om då. Så även om det är intressant att försöka teorisera om olika fiktiva karaktärer så känns det väldigt tydligt i detta fall att det inte var något som Peter Pans författare tänkte på.

      Stort tack för att du gillar inlägget! 😀
      Jag är så glad för alla kommentarer och blir inte mindre glad för att flera stycken kommenterar! 🙂
      Alla åsikter och kommentarer är varmt välkomna!

  3. Den som studerar litteraturvetenskap på akademisk nivå får lära sig, att det kan vara bra att psykologisera såväl författare som deras romanfigurer. Den här sortens tvärvetenskapliga studier (psykologiska aspekter på böckers innehåll) är väldigt populära.bland studenterna att genomföra.

    Vad gäller Williams syndrome, så är det mycket rimligt att tänka sig, att sådana individers älv-liknande utseende under århundradena har givit upphov till folklore om både troll och älvor (alver). Vår hjärnan är danad av evolutionen att söka efter förklaringar till konstigheter som vi blir vittnen till i vår omgivning. Själv kan jag mycket väl tänka mig, att barn med Williams’ syndrom togs för bortbytingar, eftersom de betedde sig så icke-mänskligt i kontakten med medmänniskor.

    Vad gäller Peter Pan-syndromet, så är ju det ett etablerat faktum. Därmed inte sagt att den ursprungliga boken om Peter Pan är nr 1 i orsakskedjan. Mer sannolikt är att James.M Barries bok i sin tur var inspirerad av mer allmän folklore om barn som så att säga spjärnade emot och öppet visade att de ville fortsätta vara barn i stället för att inordnas i vuxenledet.

    Börjar man, som de som studerar litteraturvetenskap tvärvetenskapligt ofta gör, dissekera romanfigurernas “proveniens”, finner man ofta att det har funnits en förlaga i verkliga livet. Som ett exempel härpå kan jag nämna Selma Lagerlöf och hennes roman Kejsarn av Portugallien. Huvudpersonen i den boken, Jan i Skrålycka, har Selma Lagerlöf antagligen hämtat från denne man, om vilken du kan läsa mer här: https://en.wikipedia.org/wiki/Emperor_Norton .

    Det slog slint i skallen på båda dessa män. Kejsar Norton I gick in i en psykos efter att ha ruinerat sig. Jan i Skrålycka efter att han börjat ana, åtminstone undermedvetet, att allt inte stod rätt till med hans älskade dotter.

    Har du läst Kejsarn av Portugallien, Magic? I så fall: Vad tyckte du om den boken? Själv blev jag “helgalen” i den när jag läste romanen. Förresten: I början av 1990-talet visades på tv en filmad version av Selmas bok. Vill minnas att även tv-versionen erhöll fina recensioner.

    • Hej bbnews!
      Jo, det håller jag med om. 🙂
      Självklart är det intressant att teorisera om karkatärer.
      Men det är också intressant (tycker jag alltså) att fundera på boken i sitt historiska sammanhang.
      Vad för teorier och samhällsfrågor som låg till grunden. Och det du säger om gammal folktro kan verkligen stämma!
      Men efter att man har tänkt rent historiskt och realistiskt är det roligt att gå vidare och även teorisera om saker som författaren själv inte kan ha förutsett eller tänkt på: Så där håller jag helt med! Det är det som gör läsning roligt!:D

      Så håller helt med! Sorry om det lät som att jag inte gjorde det i min tidigare kommentar! 🙂

      Jag älskar Selma Lagerlöf men har ännu inte läst just Kejsarn av Portugallien. Men är väldigt taggad på den 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s