The Book Thief av Markus Zusak

Efter att ha läst klart denna bok var jag tvungen att vänta några dagar med att skriva detta inlägg. För precis när jag läst klart den var jag ett vrak av tårar och kärlek och mitt inlägg hade förmodligen låtit ungefär såhär: ”Aghfgahafij!! sååååå bra! Oujouuuujjioiujjiu, dööööör! Känslor!!! uguilguiiuiuopop” Typ. 😛 Men nu är jag redo! 😉

Låt oss ta en titt på ”The Book thief” av Markus Zusak.

Denna bok är väldigt unik då den är berättad av en personifikation av Döden. Boken utspelar sig under andra världskriget. Döden kommer av en händelse över en ung flickas (Liesels) memoarer och bestämmer sig för att berätta hennes historia.
Liesel och hennes bror lämnas bort av sin mamma till en fosterfamilj. Men det är bara Lisel som kommer fram då brodern dör på vägen. Boken följer Liesels liv under krigets första del.
Hennes relation till sin fosterfamilj, bästa vän och till en judisk man (Max) som hennes fosterfamilj hjälper och håller gömd i sitt hus. Boken fokuserar också mycket på Liesels vilja att lära sig läsa och hur mycket böcker kommer att betyda för henne. Flera av Liesels böcker är stulna vilket gör att Döden kommer att kalla henne för ”boktjuven”.

Denna bok är väldigt speciellt skriven. Den har små parenteser och citat och extrafakta som bryter av kapitlen med jämna mellanrum. Jag tyckte det var ett väldigt härligt grepp som på ett lätt sätt belyste viktiga detaljer i historien. Det finns även en del riktigt vackra illustrationer i boken.

Döden är väldigt bra på att spoila vad som ska hända i historiens slut. Men eftersom boken utspelar sig under andra världskriget så anar man ändå som läsare att saker och ting inte kommer gå så bra. Därför tyckte jag det var bra med dödens spoilers. Det gjorde att man som läsare fokuserade på det som var viktigt i boken. Resan mot slutet och inte slutet i sig.

Att ha boken berättad av Döden gav ett väldigt intressant perspektiv på hela historien. Jag gillade att Döden i sig inte var ond utan faktiskt sympatisk. Döden är ju en oundviklig del av livet och är därigenom en del av tillvarons kretslopp. Döden sköter bara sitt jobb men har medlidande och känner av sorgen när hen bär bort själar.
Döden blir väldigt engagerad i Liesels öde och bryr sig verkligen om henne och de som står henne nära.

”The Book Thief” är verkligen rätt bok för bokdyrkare. Ett stort tema i boken är kärleken för böcker och hur mycket det skrivna ordet kan betyda.

I början av historien är böcker något magiskt men onåbart för Liesel då hon inte kan läsa. Hennes mognande som person genom bokens gång återspeglas mycket i hennes relation till böcker. Hur hon lär sig läsa och hur hon kommunicerar med andra genom bokintresset.
Bokstjälandet genom historiens gång uppmålas inte som brott utan som en ganska oskyldig adrealinkick och ett sätt att känna sig i kontroll. Liesels jämnåriga killkompis stjäl mat vilket också utmålas som ett sätt att vara självständig och fri.

Men tillbaka till själva läsandet!
Böcker är mer än bara underhållning för en enskild person. Böcker vidgar vår världsbild, hjälper oss att se andras perspektiv och få ökad förståelse för oss själva och andra. Böcker kan föra samman människor. Liesel får en bok skriven till sig av Max och den boken blir en symbol för deras vänskap och bandet mellan dem. När Liesel gömmer sig i ett skyddsrum tillsammans med sina grannar läser hon högt för att lugna sig själv. Snart börjar alla lyssna på det hon läser vilket hjälper hela rummet att ta sig igenom den farliga situationen.
Men ord är som en kniv: de kan kan tälja vackra föremål men också döda.
En grundtanke i boken är att Hitler till stor del fick makt över folket genom ord och vältalighet. Detta demonstreras i en väldigt stark scen när Max föreställer sig hur han slåss mot Hitler. Trots att Max vinner den fysiska striden så lyckas Hitler få hela publiken att gå emot Max genom sina ord.
Ordens makt demonstreras också i scenen där en mängd böcker bränns eftersom de innehåller ”farliga idéer”.

”The Book Thief” är bra på att lyfta fram tillvarons motsatser.
Människors ofattbara grymhet präglar tiden som beskrivs i The Book Thief. Men boken lyfter även fram vänskapsbanden mellan människor och betydelsen av både små och stora snälla handlingar.
Det som gick in mest i mig medan jag läste var kärleken som fanns mellan karaktärerna. De var alla så tydliga personligheter och därigenom blev deras vänskapsband så starka. Det berörde mig verkligen djupt.

Jag rekommenderar verkligen denna bok ifall det inte har framgått… haha. Den är så poetiskt skriven, känslofylld, intressant och till och med rolig på sina ställen trots den hemska tid som den beskriver.

Har ni läst The Book Thief?

Blir ni sugna på att kolla upp den?

Advertisements

10 thoughts on “The Book Thief av Markus Zusak

  1. Jag Läste boken och älskade den! Så bra skrivet, den fastnade verkligen i mitt huvud när jag hade läst ut den. När filmen kom ut var jag lite rädd för att kolla på den. Tänk om de gjorde filmen till något helt annat än boken, vilket har hänt med andra böcker när de har blivit filmer. Men filmen var också riktigt bra. Jag kollade på den med min familj, ingen av dem hade läst boken och fick lite av en chock:)

    • Hej Marsharen!
      Åh, eller hur! boken är verkligen helt fantastisk! Jag känner lite som du gjorde. Att jag är nervös at se filmen.. Men nu när du säger att den är bra så ska jag våga mig på att se den 🙂

  2. Det låter som en riktigt bra bok! Finns det inte en film också? Det är så roligt när man verkligen hittar de där guldkornen bland böcker. 🙂 Jag har själv inte läst denna bok, men den låter väldigt intressant. 🙂 Fin recension!

    • Hej Nessie!
      Ja, det var verkligen en underbar bok. Jo, det finns en film men har inte vågat se den.
      Jag vet inte. Jag hatar verkligen att se filmatiseringar av mina favoritböcker LOL.
      Men jag har just fått höra att filmen också är väldigt bra så ska absolut ta och se den 🙂
      Tack! Så kul att du gillade recesionen 😀

      • Haha ja det är faktiskt ganska nervöst. Men jag brukar oftast tycka att filmerna ändå är okej. Till och med Cirkeln har växt på mig haha. Men det går ju egentligen inte att få samma magi som i boken på film, det är ju helt annorlunda medium. Men i vissa fall kan filmerna blir riktigt riktigt bra i alla fall 🙂

      • Ja, jag tycker ofta att filmatiseringarna missar det som verkligen gjorde boken bra… Men jag antar att man måste acceptera att filmen är en sak för sig som är bra på sitt sätt 🙂 Eller nåt 😛

      • Tror de flesta känner så. Alla har ju olika uppfattningar av vad som gör en bok bra och det är svårt att återge helt och hållet tror jag på en film. 🙂

  3. Jag får en känsla av att det finns en hel del beröringspunkter mellan Liesel och dig, i synnerhet vad gäller er relation till böcker eller snarare bokläsning. Som ett sätt att vidga ens vyer, till att släppa fram och hantera känslor av både det goda och onda slaget.

    Faktum är att bra skrivna böcker förmedlar levnadsvisdom. Livserfarenheter som författaren delar med sig av och låter utgr bokens emotionella stomme.

    Jag ser att det i kommentarsfältet förs en intressant diskussion om de faror som vidlåder en transförmation av det skriva ordet till en bildmässig tolkning.

    Jomen visst, så är det ju. Semantisk språktolkning processas (= bearbetas) i helt andra hjärncentra än tolkning av icke-verbala bilder.

    Mycket starkt förenklat: Bilder aktiverar vår intuitivt begåvade högra hjärnhalva. Texter (som kräver semantisk tolkning) aktiverar vår logiska vänstra hjärnhalva.

    Idealet är, tycker jag, en kombination av text och bild. En form av samspel mellan hjärnhalvorna. Alltså lite på det viset som du, Magic, brukar bygga uoo dina egna bloggartiklar. Dvs din kombination av text och bild (i det egna bloggandet) ökar innehållets mervärde på vis att 1 + 1 faktiskt blir lite mer än just 2,0.

    Det är inte minst därför som just dina bloggar erhåller ett så högt attraktionsvärde. Du riktar dig nämligen till såväl intellektet som känslorna.

    • Hej bbnewsab!
      Ja, läsning är verkligen något som betyder mycket för mig så jag kan verkligen se mig själv i Lisel. 🙂
      Ja, film är aldrig detsamma som en bok. Vilket ju inte är så konstigt för det är, som du säger, ett helt annat medium.
      Jag tycker film är väldigt intressant på sitt sätt men när jag verkligen älskar en bok blir jag ofta lite antifilmen. LOL 😛
      Stort tack för dina ord om mina inlägg! 😀

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s