”Doctor who: Shada” av Gareth Roberts och Douglas Adams

I dagens inlägg ska vi ta en titt på en roman som hör till Doctor whos universum; ”Shada” av Gareth Roberts och Douglas Adams. Detta inlägg är helt fritt från spoilers!

Doctor? Doctor who? Vad är det? Jo, det är en brittisk teveserie som ursprungligen sändes mellan 1963-1989. 2005 återupplivades serien och är nu mer populär än någonsin. Serien handlar om en utomjordisk tidsresenär kallad ”doktorn” som reser runt i universum och genom tiden i sin tidsmaskin ”Tardisen” som ser ut som en blå 50-tals poliskiosk (bilden ovan). Doktorn har förmågan att byta utseende och har i nuläget spelats av tolv olika skådisar. Han har också rest runt med en mängd olika resesällskap vilket har lett till att seriens skådisar förnyats helt med jämna mellanrum. Doktorn vill mest utforska och se nya saker men kan inte undvika att rädda universum titt som tätt. (Ja, det känner man ju igen sig i… 😉 ) Doctor who är en av mina favoritserier.

Låt oss nu gå vidare till boken ”Shada” som är anledningen till att jag skriver detta inlägg. Shada-historien uppkom ursprungligen i huvudet på Douglas Adams (Den fabulösa författaren till bland annat ”Liftarens guide till galaxen”) och var tänkt att avsluta säsong 17 av den ursprungliga Doctor who serien. Men på grund av strejk avbröts inspelningen av avsnitten. 2012 blåste författaren Gareth Roberts liv i grundiden bakom episoderna och gjorde om storyn till en roman.

Och nu äntligen till själva romanen! Phu! Lång inledning idag! 😛

Boken utspelar sig som sagt under säsong 17 och börjar med att doktorn och hans dåvarande resesällskap Romana tar emot ett s.o.s från jorden. Det visar sig snart att en maktgalen utomjording vid namn Skagra försöker sätta en ond plan i verket som går ut på att ta över Universum. Även om Skagra själv utrycker saken i lite mer tjusiga termer. ^^

Upplägget för historien känns först väldigt typiskt. Ond person vill ta över Universum och måste stoppas. Men det som verkligen fängslar är humorn och karaktärerna. Jag upplever det faktiskt som att Shada-historien gör sig bättre som bok än som teveserieavsnitt. Mycket av charmen ligger i beskrivningarna och Gareth Roberts skrivarton. Den är väldigt humoristisk vilket för mig var den största behållningen. Historien flödar framåt i väldigt snabb takt och jag gillar hur berättelsen hoppar mellan de olika karaktärernas perspektiv. Speciellt i de första kapitlen när alla går om varandra så blir perspektivhoppandet extra effektfullt.

På bilden ovan kan ni se den doctor och kompanjon som skulle ha spelat i Shada-avsnitten.

Den näst största behållningen var att Skagra var en väldigt intressant onding. Han vill ta över universum men på ett sätt som jag aldrig stött på i någon film eller bok tidigare. Ska inte avslöja hur dock… 🙂
Han ”gör det rätta” enligt sin egen logik. Som läsare förstår man hela tiden hur han tänker och varför han gör det han gör hur sjukt man än tycker det är. Jag är väldigt imponerad av hur man som läsare får en tydlig bild av vem Skagra är och hur han tänker redan i bokens första meningar: ”At the age of five, Skagra decided emphatically that God did not exist. This revelation tends to make most people in the universe who have it react in one of two ways – with relief or with despair. Only Skagra responded to it by thinking, Wait a second. That means there´s a situation vacant.”
Hahhaha, älskar det!

En annan sak jag verkligen gillar är att boken lyckas göra alla dödsfall tragiska. (Något doctor who som serie också brukar lyckas med relativt ofta). Man bryr sig verkligen om karaktärerna även när de bara skymtar förbi kort.

Allt som allt så är det en mysig, underhållande läsning med kul twistar och bra humor för doctor who-fans. Perfekt att läsa när man (som jag just nu) är förkyld och inte orkar göra något som kräver übermycket koncentration. 😛

Gillar ni doctor who?

Har ni läst / vill läsa Shada?

Advertisements

6 thoughts on “”Doctor who: Shada” av Gareth Roberts och Douglas Adams

  1. Åh ja Dockor Who är min nya favoritserie! ^_^ Jag gillar verkligen hur serien blandar lite olika genrer. Boken låter ganska kul 🙂 Tror dock inte jag har tålamodet att läsa den dock, är så otroligt rastlös i kroppen hela tiden. Jag tycker detta inlägg var superbra och en fin recension av boken! Hur många M skulle du ge den? 😉 M för Magic såklart! Får den fem av fem möjliga? ^_^ Krya på dig!

    • Hej Nessie!
      Åh, så roligt att du också älskar doctor who! 😀 Ja, den serien är så bra på att variera sig med olika känslor, genres och växla mellan humor och allvar.
      Den är så konstigt ibland och så seriös ibland.
      Ja, boken var kul och stort tack att du gillade min recension! 😀 Hmm, den skulle nog få fyra M. 😀 Jag är snål och sparar på mina femmor 😉
      Tack så mycket! 🙂

  2. Hallå där, Miss Magic Girl!

    Din Cabinetet-blogg öppnar på sätt och vis en helt ny värld för mig, som normalt inte – på grund av tidsbrist, alltså inte av ointresse – är van vid att läsa sci-fi-litteratur eller se tv-serier med fantasy- eller sci-fi-innehåll.

    Därför känns det alltid fräscht och uppfriskande att ta del av dina läsarupplevelser här på din fina blogg. Detta ditt senaste blogginlägg om Doctor Who utgör inget undantag från den “regeln”.

    En sak jag undrar över, Magic, är varför du brinner för just dessa genrer, vilka ju båda befinner sig lite vid sidan av vår normala verklighet?

    Jag anar att du med din höga kreativa begåvning gillar att spränga den normala verklighetens ramar och så att säga tvinga dig till att tänka utanför “boxen”.

    Men är det enda förklaringen?

    Kanske är det också på det viset, Magic, att du känner stark samhörighet med hjältar och hjältinnor, i synnerhet om dessa besitter extraordinära gåvor, talanger och begåvningsprofiler?

    I så fall kan ditt intresse för dessa genrer också förklaras med att du uppfattar och upplever en stark igenkänningsfaktor i den sortens berättelser, ity att du ju själv också har extraordinära gåvor, talanger och begåvningsprofiler.

    Det är ju inte helt utan anledning som du har valt att just Miss Magic Girl.här på internet.

    Att du då blir attraherad av extraordinära personer/personligheter – både IRL och rent fiktiva sådana – är inte alls konstigt, inte sett mot den bakgrunden, ur det perspektivet.Eller hur?

    Vad anser du själv, Magic, om vad det är som får dig att dras till och lockas av böcker/tv-serier med rollfigurer, vilka mer eller mindre synligt och öppet bär på ett slags hjältegloria och närmast kan liknas vid övermänniskor, gudar om man så vill?

    Jfr med Joseph Campbell, vilken du och jag har diskutera på annan plats, och hans syn på hjältar, se exempelvis: http://orias.berkeley.edu/hero/journeystages.pdf .

    För övrigt dyker dessutom Sir James George och hans klassiker The Golden Bough upp i mina tankar här och nu.

    Hans klassiaka avhandling kan du läsa in extenso här på webben, men jag nöjer mig med att som en liten aptitretare bjuda dig på denna länk: http://www.sacred-texts.com/pag/frazer/ ; Den länken leder till en sida som visar vad de närmare 70 kapitlen i Frazers antropologiska och religionshistoriska mästerverk handlar om.

    Faktiskt är jag övertygad om att du gärna skulle vilja läsa hela den boken, ifall du bara hade tid pch möjlighet, Magic. Eller?

    Hjältar och hjältinnor är som bekant inga dussinmänniskor – lika lite som du själv är en sådan. I deras värld råder det städse en strid mellan goda och onda krafter (jfr böcker av Tolkien, en av dina riktiga stora favoritförfattare, om jag har förstått saken rätt.)

    Ont vs gott-temat återkommer påfallande ofta i dina Cabinetet-bloggar. Är detta en slump? Nej, det tror jag inte.

    Rätta mig gärna, om du tycker att jag har fått saker och ting om bakfoten därvidlag, Magic.

    Nu över till några funderingar om själva boken och dess innehåll:

    1) En bearbetning av någon annan författares verk kräver, om den ska kännas lyckad och äkta, att bearbetaren känner till originalförfattarens mentala tankevärld mycket väl. Så jag undrar: Skulle du vilja påstå, att denna bok känns som en Douglas Adams-bok trots Gareth Roberts om- och bearbetning av innehållet? Eller har bokens “nya” innehåll så pass stor verkshöjd, att man hellre bör säga, att detta är en bok som skrivits av Gareth Roberts och som bygger på en idé av Douglas Adams?

    2) Oavsett ditt svar på undran nr 1, vill jag gärna veta, ifall du anser att plotten har blivit bättre tack vare Gareth Roberts? Eller har hans om- och bearbetning rent av gjort boken sämre? Vad anser du om det, Magic?

    3) Menar du att Doctor Who är en äkta “shape shifter” eller förställer han sig och byter skepnad genom att ändra sin klädsel och sitt utseende (det sistnämnda med hjälp av peruker, smink eller dylikt? Oavsett ditt svar, vad är poängen med att byta skepnad/utseende? Är den förmågan något som är viktigt för att Doctor Who ska kännas mer trovärdig som roman-/rollfigur? Eller beror det mer på att tv-seriens ansvariga producenter ville kunna ha en möjlighet att låta Doctor Who och hans “entourage” framställas av olika skådespelare? (Jfr med hur man genom åren nödgats byta ut de skådespelare som kreerat rollfiguren James Bond.)

    4) Ät Doctor Who intresserad av andra moraliska frågor än just kampen mellan det goda och det onda? Alltså: Ägnar sig Doctor Who dessutom åt att söka efter livets mening, vad som finns bortom döden och likartade eskatologiska frågeställningar?

    Att jag funderar över detta i punkt 4 beror rätt mycket på att jag just har diskuterat och läst om Robert Heinlein och hans författarskap. Han hade för vana att i sina sci-fi-romaner diskutera alla möjliga moraliska frågor, inte minst den om hur fri vår fria vilja egentligen är.

    • Hej!
      Jag antar att jag brinner för scifi genren eftersom den är så fantasifull och innehåller så många möjligheter. 🙂 Men jag är mycket en allätare vad det gäller böcker och film även fast jag valt att rikta in denna blogg på det mer fantasifulla. 🙂
      >Karaktärer behöver inte ha övernaturliga förmågor eller så för att jag ska fastna för dem. Bara de är mångbottnade och mångsidiga. 🙂
      Men när karkaätrer får stora ansvar (så som att rädda världen) så ställs de ofta inför moraliska och svåra val vilket kan locka fram intressanta sidor hos dem.
      Tack för länkarna! Verkligen intressant och något jag ska försöka läsa in mig på under sommar ledigheten 🙂
      Nej, Tolkien är ingen favorit. Jag har bara läst en av hans böcker. Han skriver bra men fantasy är inte lika stort intresse för mig som sciencefiction 😛
      Ont vs gott är ett vanligt tema inom både scifi och fantasy men jag är vanligen inte särskilt fångad av den konflikten. Den känns väldigt basic.
      Det som fångar mig är samspelet mellan karaktärerna, mer mångbottnade moraliska och filosofiska frågor. När man delar in karkaätrer i “onda” och “goda så blir ofta konflikten lite för svartvit och inte så intressant.
      Jag gillar istället böcker som tar upp andra teman.
      Så som coraline som tar upp frågeställningar kring vad mod egentligen är:https://missmagicscabinet.wordpress.com/2015/02/20/coraline-av-neil-gaiman/
      Solaris som tar upp frågor om mötet med en annan livsform, kommunikation och var för vi människor fascineras av det utomjordiska: https://missmagicscabinet.wordpress.com/2014/11/08/solaris-av-stanislaw-lem/
      The left hand of darkness som tar upp frågan om kulturkrock och könsroller: https://missmagicscabinet.wordpress.com/2014/11/29/the-left-hand-of-darkness/
      För att nämna några. 🙂

      1. Shada är ingen bok av Douglas Adams utan en idé inför ett par teveserieavsnitt. Så att berätta den som en bok är ett upplägg som Duoglas inte ens tänkte på. Därför är det inte riktigt en omarbetning utan snarare än ny inkarnation av en idé. Därför tycker jag det funkar bra.
      2. Jag tror Gareth gjort plotten bättre. Douglas var själv aldrig nöjd med Shada idén och kände inte att han fått tid till att bearbeta den.
      3. Doctorn heter inte “Who” Titeln är en fråga: “Doctor who?” Vem är doktorn? 🙂 Doktorn byter utseende när han håller på att dö. Därför har rollen bytt skådespelare tolv gånger sammanlagt. Så han har samma utseende flera säsonger i rad. 🙂
      4. Ja med tanke på att det finns över 800 avsnitt så tas väldigt många olika teman upp. 🙂

      🙂 tack för din tänkvärda kommentar!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s