Joss Whedon kväll: Buffy The Vampire Slayer och Doctor Horribles sing-along blog

I går var jag och några vänner på ett episkt event. På Bio Rio visades två av Joss Whedons mästerverk: musikalavsnittet från ”Buffy the Vampire Slayer” och hela miniserien ”Doctor Horribles sing along blog” .
I dagens inlägg ska jag prata lite om hur kvällen var och det vi såg 🙂

Om Buffy the Vampire Slayer: Denna serie visades mellan 1997 till 2003 och fick sammanlagt 7 säsonger. Serien handlar om Buffy som försöker ha ett normalt liv med skola, arbete och förhållanden samtidigt som hon är utvald till att vara en vampyrdödare.
Jag tycker väldigt mycket om Buffy the Vampire Slayer. Det är en serie som balanserar humor och allvar på ett helt perfekt sätt. Karaktärerna är så välutvecklade och de känns verkligen som ens vänner när man tittar. Joss Whedon har sagt att han grundade Buffys karaktär på ”den där tjejen som alltid dör först i skräckfilmer”. Men istället för att göra henne till en svag karaktär gjorde han henne till en riktigt cool hjältinna som har kraft att försvara sig. Självklart finns det vissa dåliga avsnitt och storylines men överlag tycker jag verkligen om serien.
Om ni inte sett Buffy så rekommenderar jag serien varmt.
Avsnittet ”Once more with feeling” som vi såg på bion är ett perfekt exempel på vad som gör serien bra. Det är både roligt och sorgligt och spännande. Jag ska inte spoila er men i episoden drabbas staden Buffy bor i av en förtrollning som gör att alla beter sig som om de är i en musikal. De brister ut i sång i tid och otid och kan inte låta bli att avslöja personliga hemligheter i låtarna. Väldigt mycket som byggts upp och legat under ytan i serien kulminerar under detta avsnitt.
Det är lugnt en av mina favoritepisoder och jag älskar låtarna. Kan alla utantill.

Om Doctor Horribles Sing-Along Blog: Denna miniserie har tydligt hämtat sin inspiration från serietidningvärldens superskurkar och hjältar. Serien handlar om Doctor Horrible vars största dröm är att gå med i ”the evil league of evil” och ta över världen. Inte för att han är ond själv utan för att världen är ond och behöver någon som styr upp den. Det är en väldigt intressant serie eftersom den tar klassiska ”onda” och ”goda” figurer men visar att allt är inte antingen svart eller vitt här i världen. Även superhjältar kan vara dåliga människor och superskurkar kan ha mänskliga sidor. Förutom det så har den fantastisk humor men (precis som Buffy) även riktigt allvarliga bitar.
Jag kan inte sångerna från Doctor Horrible lika bra som de i Buffy tyvärr men de är väldigt bra också ^^ Lyssnar på soundtracket medan jag skriver detta inlägg faktiskt. MmmMMmmm *nynnar med*

Om kvällen som helhet: Dötrist, långtråkig och alldeles…. *dramatisk paus* UNDERBAR! (Yay för askungencitat?)
Seriöst kvällen = episkhet! Så roligt att se Buffy stort! Så kul att alla i publiken sjöng och pratade med i replikerna! Så kul att dela Buffy-kärleken.
Som besökare fick man också en tjusig Buffy-box och ett rabattkort till sciencefiction bokhandeln. Oh, ja, den rabatten ska snart utnyttjas. Moawhawhahawhahaha! Så mitt onda skratt är på gång som ni hör… arbetar med en röstlärare. (Credit: Doctor Horrible. Shit, vad jag slänger mig med citat idag!) 🙂

Gillar ni Buffy, doctor Horrible och musikaler? Det borde ni… ^^

Advertisements

6 thoughts on “Joss Whedon kväll: Buffy The Vampire Slayer och Doctor Horribles sing-along blog

  1. Nähä du, Magic! 🙂

    Så värst dötrist och långtråkigt kan detta event näppeligen ha varit. 🙂

    För i så vall skulle inte detta blogginlägg ha varit så sjusärdeles humörhöjande och trevligt att läsa som det är nu.

    Som läsare blir jag riktigt, riktigt glad över all den spralliga humor, vitsighet och underfundighet som du frossar i. Det märks att du måste ha varit på ett mycket gott humör, när du satte dig ned för att berätta om dina upplevelser från det eventet.

    Dock saknar jag en sak: Jag vill att du berättar mer om denne Joss Whedon. Vad finns det intressant att berätta om honom? Har han månne tilldelats Emmy Awards eller dylikt för sina serier?

    Jo, en sak till, Magic: Finns det ingen YouTube-musikvideo att länka till, så att man kan få lyssna på någon eller några av de där sångerna från Buffy eller Doctor Horrible som du uppskattar så mycket? Jag vill så gärna veta om jag också kan tänkas vilja nynna med i dem.

    Buffy har jag för övrigt sett några få avsnitt av. Men Doctor Horrible är en helt ny “bekantskap” för mig.

    Fast sanningen att säga blev jag inte så värst imponerad av de Buffy-avsnitt jag tittade på, när det begav sig för 15 år sedan eller så.

    Säg mig, Magic, var det möjligen så, att alla seriens avsnitt förde handlingen framåt? Eller var varje avsnitt helt fristående? *minns inte*

    Inte heller minns jag varför just Buffy blev utvald till att bli vampyrbekämpare. Från vem erhöll hon sina förmågor att bekämpa vampyrer?

    Och visst var det väl så, att Buffy vägleddes av någon andlig guide eller så? Vem eller vad var denna guide?

    Hoppas att du kan räta ut frågetecknen åt mig.

    En helt annan sak jag funderar över är om Buffy kanske är en rollfigur som attraherar mest en kvinnlig publik? Vad tror du om det?

    Hur såg exempelvis könsfördelningen ut bland besökarna i Bio Rio? Flest tjejer eller flest killar? Jag gissar på flest tjejer, trots att Buffy ser så söt ut (fast ändå inte lika söt som du är, Magic). 🙂

    Nu över till en helt annan sak i din bloggartikel som väcker mitt intresse. Du berättar nämligen om att det avsnitt av Buffy som visades på Bio Rio handlade om en stad vars invånare blivit förtrollade och kände en oemotståndlig lust att dansa och sjunga.

    Det där får mig att tänka på att liknande (demon)besatthet, förtrollning eller (masshysteriska) “epidemier” faktiskt har förekommit också IRL, alltså på riktigt, vilket förstås innebär att den sortens fenomen inte enbart är fiktiva/påhittade.

    Här är för övrigt en bra artikel om den sortens bisarra “epidemier”: https://thepsychologist.bps.org.uk/volume-22/edition-7/dancing-plagues-and-mass-hysteria . Det skulle dock inte förmåga mig det minsta, ifall du känner till dessa berättelser/händelser från verkliga livet.

    Eller läs om den hart när ostoppbara skrattepidemin i Tanzania (som då vid den tiden hette Tanganyika) år 1962: http://www.oddlyhistorical.com/tag/tanganyika-laughter-epidemic/ .

    Och åtminstone du, Magic, som är så fascinerad och intresserad av folksagor, sägner och vanliga sagor, har säkert läst om Råttfångaren i Hameln. För detaljer, se: http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5ttf%C3%A5ngaren_i_Hameln .

    Vad gäller Doctor Horrible, så känner jag som sagt inte till något alls om den serien. Därför vill jag be dig om ett förtydligande. Är det så, att Doctor Horrible “bara” har inspirerats av andra hjältar och skurkar i serievärlden? Eller förhåller det sig på det viset, att de här hjältarna och skurkarna de facto också “gästspelar” i Doctor Horrible-avsnitten?

    Till sist: Stort TACK för att du delar med dig av dina upplevelser. Du vet väl att delad glädje är dubbel glädje? Man kan inte undgå att smittas av din egen så lustfyllda skrivarglädje, Magic. Det är för övrigt därför som jag ibland kallar dig för PADSO (en prinsessa av det skrivna ordet).

    • Hej bbnews!
      Jag vet inte om Joss Whedon har vunnit några priser men jag tror säkert det. Förutom de saker jag nämner i detta inlägg så har han skrivit Avengers och Firefly vilka ju också är klassiska 🙂
      Här är min favoritlåt ur buffy musikalen: https://youtu.be/m496Fp90vps
      Här kan du se hela doctor horrible filmen. Den är bara 42 minuter och väldigt sevärd: https://youtu.be/IUvPfZqEftI
      Märkligt att du inte gillar Buffy. Du kanske råkade se några av de sämre avsnitten. Jag tycker Buffy är otroligt intelligent skriven. Rappa dialoger och djupa karaktärer, bra skådisar och ofta intressanta plottar. Jag tycker därför inte heller att det är en “tjejserie”. En så välskriven serie kan roa alla och på bio rio var det nog lika många killar som tjejer. 🙂
      Avsnitten är ofta avslutade historier men sen finns det alltid en större plott genom varje säsong och karaktärernas förhållande och egna storylines löper liksom bakom alla avsnitt som en större historia. Så det finns både en större historia och enskilda äventyr 🙂
      Intressanta länkar. Läskigt med masshysteri och sådant. den där skrattepidemin verkar ju jätte obehaglig. Hemskt att drabbas av den!
      Just det, hade glömt råttfångaren. Den där flöjten är faktiskt riktigt läskig. 😮
      Vad det gäller din horrible-fråga så är historien inspirerad av världar där superskurkar och superhjältar finns men alla karkatärer är nya och egna i serien 🙂
      Tack så mycket! Så roligt att du gillar inlägget! 🙂 : ) 🙂

  2. Klart att jag tycker om dina bloggartiklar, Magic! Det gör väl alla?

    Du är absolut en av de allra bästa bloggarna på internet, i alla fall bland dem jag följer (och det är rätt många).

    Du förmedlar i dina båda bloggar dels glädje och kärleksfullhet (två ovanligt sympatiska och attraktiva emotioner), dels har du en bra bredd vad gäller ämnesvalen.

    Att du dessutom har så trevlig rytm i ditt sätt att skriva, gör ju inte saken sämre.

    För att inte tala om din underfundiga och kreativa humor. 🙂

    Jag har nu lyssnat på din favoritsång från Buffy-musikalen. Håller med dig; den låten är catchy.

    Din Doctor Horrible-länk fungerar dock inte (videon är avlägsnad).

    Kan det vara någon av superskurkarna i den filmen som ligger bakom detta, tror du?

    Eller är förklaringen den, att tjuvaktiga vampyrer är på rymmen från Buffy? Fast i så fall: Har du några knep att ta till, Magic, för att få vampyrer mer samarbetsvilliga och mindre busiga, så att de väljer att föra tillbaka den avlägsnade videon till YouTube? 🙂

  3. Kul att du tog upp ämnet, Magic, jag har nämligen sett ALLA Buffy-avsnitt och Dr. Horrible! (Förresten, jag är bara 11 år gammal)
    “Once more, with feeling” är det bästa avsnittet av alla, enligt min åsikt. Sångerna är väldigt bra skrivna och i flera fall, väldigt roliga t.ex. “I´ll never tell” och “I´ve got a theory”. Jag vet faktiskt inte vilken av “Rest in Peace”, “Walk through the fire” och “Under your spell” som är min personliga favorit, alla är så bra! *Faller på knä och ropar “Joss Whedon, I love you!”*

    Dr. Horrible är jättebra! Karaktärerna är så verklighetstrogna och historien är lätt att leva sig in i. Den är sorgligare än Buffy, men den har också sina roliga scener. Min favoritsång är nog “Brand new day”.

    Hejdå!

    • Hej Evil fairy!
      Åh, vad roligt att du också är ett fan! 🙂
      Buffy är verkligen en underbar serie! Humorn, karaktärerna… ja, allt är så bra! 🙂
      Håller med dig om Once more with feeling. Det är ett så speciellt avsnitt som man kan se hur många gånger som helst.
      jag lyssnar mycket på dess soundtrack med 🙂
      Ja, man blir verkligen ledsen på slutet av Doctor Horrible. Men det visar ju också hur bra den är. Den gör en verkligen känslomässigt engagerad 🙂
      Håller med om att Brand new day är bästa låten 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s