Tankar om Harley Quinn och hennes serier.

En av mina favoritseriekaraktärer är Harley Quinn från DC´s universum. 🙂 Hon är busig, ond, flummig och allmänt intressant.
I dagens inlägg ska vi gå igenom (en del) av hennes olika serieinkarnationer och undersöka vad som gör henne så fängslande.

Harley Quinn ser klassiskt ut så som på bilden ovan och är en superonding. Hon dök först upp på tv i ”Batman: The Animated series” som flickvän och ”partner in crime” åt Batmans ärkefiende Jokern. Hon blev så populär att hon snart började dyka upp även i comicbook världen. Harleys bakgrundshistoria varierar lite mellan serier men är i stora drag följande: Hon praktiserade på Arkham Asylum som psykolog. Där träffade hon Jokern och blev väldigt fascinerad av honom. Hon ville tro att hon såg fina sidor hos honom som ingen tidigare sett. Hon föll också för hans galna humor. Snart började hon hjälpa honom att rymma från Arkham Asylum och även med hans brott.

Harley beskriver sig själv väldigt klockrent ovan.

Det som fångar mig med Harley är att hon är en väldigt paradoxal karaktär. Å ena sidan är hon kunnig och intelligent. Å andra sidan framstår hon ofta som flummig och flamsig.
Hon kan vara samvetslös men är också en fin vän (vilket visas i hennes relation till Poisen Ivy i flera serier). Hon är inte inriktad på något särskilt mål så som att ”ta över världen”.
Hon lever efter sina inre övertygelser och gör som hon vill. Vilket oftast leder till att det skapas kaos omkring henne. 😛
Harley delar Jokerns teatraliska stil och har definitivt en stor gnutta galenskap inom sig. I alla serier med Harley är det väldigt roligt att få en inblick i hennes skruvade personlighet. Men allt i hennes serier är inte roligt.
Harleys förhållande med Jokern är väldigt destruktivt vilket gör att man ofta tycker synd om henne. Jokern behandlar henne illa men Harley har ändå svårt att släppa sin kärlek till honom. Detta ger en tragisk, mörk underton till alla historier om dem.
Harley har ett förflutet som gymnast och är därför vig och smidig och kan hantera en fight. Hon är också immun mot olika gifter och sjukdomar efter att hennes vän Poison Ivy gett henne mystiska injektioner av okänt innehåll.

I detta inlägg försöker jag att ta upp några av de mest klassiska och kända serierna om Harley. Självklart är listan långt ifrån komplett….

Harley Quinn från 2001-2003: I denna serie gör Harley sin egen grej och Jokern är bara med i några få nummer. Serien har för det mesta en väldigt humorisktisk ton men även några allvarliga stunder. Till exempel så är slutet chockerande mörkt.
Men jag tyckte det var bra.
Harley är en väldigt bristfylld karkatär som sällan tar ansvar för sina handlingar. I de sista numren försätts hon i en helt ny situation där hon måste välja vilken slags människa hon ska vara. Då inser hon på allvar hur långt hennes samvetslöshet har drivit henne vilket får henne att ta ett livsomvälvande beslut. (Men inga spoilers!) Jag tycker att denna serie överlag är väldigt bra. Den har några sämre stunder men allt kan ju inte vara perfekt då den är 40 nummer lång. Tecknarstilen är väldigt snygg också.

Batman adventures; Mad Love: Denna serie hör ihop med ”Batman; The Animated Series.” Den fokuserar på det dysfunktionella förhållandet mellan Harley och Jokern. Man får en lång tillbakablick av hur de möttes. Om ni aldrig hört om Harley så är detta ett väldigt bra introduktionsnummer till karaktären. Historin i den är bra (Batman är med, vilket vissa kanske tycker är ett plus ^^) och tecknarstilen är snygg.

Batman: Harley Quinn: Detta Harley-fokuserade nummer är väldigt likt ”Mad Love”. Det är praktiskt taget samma historia. Fokuset ligger än en gång på Harleys förhållande med Jokern. Jag känner dock att ”Mad Love” behandlade det temat bättre. Det fanns mer djup i den och framförallt blev Harleys karaktär intressantare och mer engagerande. ”Batman: Harley Quinn” kändes rätt platt för mig. Sen gillar jag inte alls tecknarstilen. Jokern ser så himla skum och utdragen ut och ba… näääää!!! 😛 (omslaget som ni ser ovan är snyggt dock…)

Harley and Ivy: Jag älskar denna tre-nummers serie. Den är galen, skruvad och fullkomligt hilarious. Harley och Poisen Ivy är en väldigt intressant team-up. Deras karaktärer balanserar varandra väldigt bra både i denna serie och iserien från 2001. Jag vill dock gärna tro att det finns lite mer än bara vänskap mellan dem. 😉
Tecknarstilen i denna är inte så värst avancerad men karaktärernas utrycksfullhet gottgör det.

Detective Comics (featuring Harley Quinn): 2011 avbröts alla DCs pågående serier. Karaktärer designades om och 52 nya serier började ges ut. Detta innebar också att Harley Quinns karaktärsdesign gjordes om som ni kan se på omslaget ovan. Magic gråter! Seriöst, jag orkar inte. Harleys nya kläder är såååå fåniga! Hennes klassiska kläder är så enkla och grafiskt tilltalande. Dessa nya kläder är så överdrivet ”sexiga” att de också blir helt orealistiska. Ingen kan fajtas i de där… ^^;;
Hur som helst, tillbaka till ”Detective Comics”-numret vilket är plågsamt dåligt även story-mässigt och inte bara mode-mässigt. De har gjort Harley så ond i den att hon slutar vara intressant och istället bara blir osympatisk. Hon dödar mängder av barn i det! Hey! Not awesome! :-O
Jag kan acceptera en hel del ondska i Harleys serier. Hon är ju trots allt en skurk och ska vara det. Poängen är ju att man ska få en inblick i ett galet sinne och därför ska man inte heller ta allt för seriöst. Men jag tycker att i Detective Comics går det alldeles för långt över gränsen. Gränsen syns inte ens längre. Gränsen är bara en prick. Ett dammkorn… okej, ni fattar.

Harley Quinn (2013):
Detta är Harleys egen tidningserie med den nya karaktärsdesignen. Jag har inte läst särskilt mycket av denna serie. Jag ska inte säga att den är helt dålig. Jag gillar att Harley är självständig i den och styr över sitt eget liv oberoende av Jokern. Jag gillar hennes vänskap med Poisen Ivy. Jag gillar hur Harleys galna sida visas genom hennes samtal med ett gosedjur. Serien kan vara rätt rolig ibland . Men de bra sakerna uppväger inte att den har vissa omdömeslösa skämt, storylines och förutsägbara plottar. Det är ingen serie jag känner mig särskild lockad att läsa vidare så jag kan inte heller säga att jag rekommenderar den. Om ni ändå vill läsa den så kan vill jag varna känsliga läsare för att den är väldigt blodig. (Men så har den för folk över 15 också. De andra serierna i detta inlägg är riktade till folk över 12 år).

Update: Efter att ha läst lite mer av den nya serien så har jag insett att trotts vissa bottennapp så har den faktiskt några riktiga höjdpunkter med. Så nej, jag dömmer inte ut den helt längre. Läs mer om det HÄR. 🙂 Ojämn kvalide men när den är bra så är den faktiskt bra. ^^; 

Ovan ser ni en teckning jag gjort av Harley.

Ovan ser ni min söta Harley-figur som är lycka, sol och glädje och som jag älskar. 🙂

Vad tycker ni om Harley?

Vad gillar ni för serier?

Advertisements

8 thoughts on “Tankar om Harley Quinn och hennes serier.

  1. Denna bloggartikel är i mina ögon bland de absolut bästa som du har åstadkommit, Magic! (I alla fall av alla dem som jag har läst, och jag har faktiskt läst väldigt många av dina bloggartiklar – om än inte samtliga, på grund av tidsbrist – under årens lopp).

    Anledningen till mina berömmande ord här ovanför är, att du verkar våga ta ut svängarna mer vad gäller din syn på det som du ska till att analysera eller recensera. Det tycker jag är JÄTTEBRA! Som jag har påpekat tidigare, på annan plats, för dig, så är det viktiga att man motiverar sin åsikt. Gör man det, anser jag att det är fritt fram att fälla både hårdare som snällare omdömen.

    Det är just detta som är så bra med ditt bloggande, Magic. Du förklarar VARFÖR du tycker si eller så. Alltför många bloggare bara häver ur sig en massa omdömen, vilka bara blir hängande i luften, eftersom de sällan underbyggs med argumentation och/eller motiveringar.

    Och nu tycker jag mig kunna ana en trend här i ditt bloggande. Nämligen att du förefallet bli allt frimodigare. Jag ser detta som “bevis” på att ditt bloggande är bra även för dig och din egen personliga utveckling. Jämför jag med sådant som du skrev om för 3-5 år sedan, tycker jag mig kunna urskilja en stark mognads- och personlighetsutveckling (i positiv bemärkelse).

    Jag hoppas verkligen, att denna trend ska hålla i sig och, förhoppningsvis, rent av accelerera ytterligare, ty som jag ser det finns det hos dig gott om fina egenskaper, potentialer och talanger/förmågor. De bara väntar på att få släppas loss, så att de kan få visa upp sig både här på dina bloggar och IRL.

    Jag frapperas i just denna bloggartikel av din teckning. Den är så bra, förstår du, att om du inte hade skrivit att det är du själv som har skapat den, skulle jag ha trott att den varit gjord av en professionell serietecknare.

    Det märks även i själva texten att Harley Quinn är en karaktär som ligger dig varmt om hjärtat. Du beskriver Harley så kärleksfullt och inkännande på något vis. Enligt dig har hon, ja citerar, “en väldigt paradoxal karaktär. Å ena sidan är hon kunnig och intelligent. Å andra sidan framstår hon ofta som flummig och flamsig.”

    Vidare skriver du så här: “Hon lever efter sina inre övertygelser och gör som hon vill. Vilket oftast leder till att det skapas kaos omkring henne.”

    Det är inte utan att jag anar, att du i henne ser ett slags själsfrände, Magic. Ett slags identifikationsobjekt, om man så vill. Det enda som inte stämmer in på dig i ovan nämnda beskrivning är väl den mening, i vilken su beskriver Harley som “flummig och flamsig”. Den sortens egenskaper har jag då aldrig noterat hos dig. Dig skulle jag snarare vilja beskriva som lekfull och sprallig, full av humor. Och det är absolut inte detsamma som flummig och flamsig, snarare deras motsatser.

    Jag skulle kunna skriva mycket mer om denna din så intressanta bloggartikel (som du dessutom har illustrerat så omtänksamt och fint), men låter dessa kommentarer få räcka för tillfället.

    Och du, Magic: Jag hoppas att du kan se och ta till dig mitt budskap till dig. Detta med att du hela tiden rör dig framåt och utvecklas som bloggare på ett väldigt inspirerande, spännande och positivt sätt. Och utvecklas du som bloggare innebär det sannolikt att du utvecklas också på ditt personliga plan. Så var inte rädd att ta ut svängarna ännu mer, Magic! Det gör dig bara än mer lysande (i såväl bildlig som bokstavlig bemärkelse). Hare bra på alla vis!

    • Hej bbnews!

      Tack så jätte, jätte, jättemycket! 😀 jag har jobbat länge med detta inlägg så det gör mig verkligen glad att det uppskattas.
      Jag var lite rädd att mina åsikter om varje serie skulle bli förkortfattade då jag tar upp så många olika serier. Men då verkar det som att det ändå blev en bra balans.
      Jättekul verkligen. Och jag blir helt *Yay! Måste göra en glädjedans* av din kommentar om min teckning. Jag är väldigt nöjd med den och det är roligt att du gillade den och att den såg proffsig ut. 🙂
      Ja, jag är så förtjust i Harley. Hon är en så speciell karaktär när serieskaparna skriver henne på rätt sätt.
      Det värmer verkligen att höra att du ser en positiv utveckling i mina inlägg! Det betyder mycket och gör mig så glad! 🙂

  2. Kom på en sak nu när jag läser om denna bloggartikel änniu en gång. Jag har någonstans, kanske i din Facebook-grupp eller i mejl till dig skrivit, att din teckning av Poison Ivy är så professionell.

    Inser nu, att det ju är din Harley Quinn-teckning som jag syftat på. Hur kunde jag tänka så fel?

    Jag börjar visst att bli gammal och gaggig… 🙂

    Men det får gå ändå. Nåväl, ingen större skada skedd hoppas jag.

  3. Hur smart Harley är beror på vilket inkarnation man går med. I Arkham data spelen påstås det av Batman att “hon var aldrig riktig smart”. Och i “Mas love” serien är det hintat att hon fick bra betyg i universitetet genom att ligga med hennes lärare.
    Jag gillar Harley Quinns karaktär helt okej, men ingen stor fan. Dock gillar jag Two Face väldigt mycket. Det som gör honom intressant för mig med Two Face är hur han styrs av slumpen. Speciellt i “Arkham Asylum: a Serious house” har en väldigt ambivalent Two Face som I slutet låter Batman leva för att hans krona landade på heads. (det var en “heads he lives tails he dies” situation).
    Serier som jag gillar är allt som Marjan Satrapi och Åsa Grennvall har gjort, Aaron McGruders “Boondocks” serier, Nina Hemingssons serier, Harvey Pekars serier, Joe’s Sacos serier, Liv Strömquist serier m. m.

    • Hej Maaretta!
      Det är verkligen sant. Harley är väldigt olika i olika inkarnationer. Jag tycker dock att hon är rätt smart i serien från 2001-2003 🙂
      Ja, two face är underbar! Vill gärna skriva ett inlägg om honom med i framtiden 🙂
      Åh, tack för dina serietips. 🙂 Ser fram emot att läsa flera av dem 🙂 Boondocks har jag ju läst o den är underbar! 🙂

      • “Boondocks” är så otroligt roliga serier 😀 och jagvhoppas du skriver om Two Face, det skulle vara coolt! Glömde att säga även i ovanpå kommentaren att tycker det är synd att Harley är så sexuellt objektifierad i de nya serierna 😦 typ vad hände till feminismen i DC världen?? 😦

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s